Projektet ”Framtidens
produktionsmiljö”, har genomförts inom FoU-Väst med stöd från Svenska
Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), Byggforskningsrådet (BFR) och Rådet för
Arbetslivsforskning.
Projektets
styrgrupp har bestått av projektledaren samt Pär Åhman, Byggmästareföreningen
Väst och Jan-Olof Johansson, Selmer Bygg i Göteborg AB.
I arbetsgrupperna har medverkat
Ronnie Sjöstrand, NCC Hus; Bo Karlsson, NCC Hus; Sune Almqvist; Kjell Axelson,
Kjell Axelsson Konsult; Byggmaskinutveckling; Staffan Nordén, Akademiska hus;
Frank Johansson, Fabriksbetongföreningen; Christer Axelsson, Mur- och Puts
Information; Lennart Svensson, Göteborgs Fasadputs och Leif Åberg, Jonsereds
Miljösystem.
Projektets
referensgrupp har utgjorts av FoU-Väst samt Bo Johnsson från
Byggnadsarbetareförbundet.
Utredningsarbetet
och dokumentationen av projektet har Leif Moström och Eric Asplund från
IM-Gruppen svarat för tillsammans med Björn Samuelson från BCA. Viktiga bidrag
till dokumentationen har även kommit från Ronnie Sjöstrand och Bo Karlsson NCC
Hus, Frank Johansson, Fabriksbetongföreningen samt Lennart Svensson, Göteborgs
Fasadputs och Christer Axelsson från Mur- och Puts Information.
De olika företag och organisationer som varit engagerade i projektet har alla visat intresse för att gå vidare. Fabriksbetongföreningen är ute och föreläser om industriellt stombyggande för intresserade byggherrar och Mur- och Puts Information arbetar aktivt för att få in det industriella platsbyggandet som ett viktigt inslag i byggforskningen. Akademiska Hus har som byggherre visat intresse för att under nästa år pröva på det industriella platsbyggandet. Även huvudmannen FoU-Väst har uttalat sig positivt för en fortsatt verksamhet.
I egenskap av projektledare för denna studie vill jag även betona vikten av att satsningen på ett industriellt platsbyggande forsätter. För utvecklingen av byggarbetsplatsen som produktionsställe är detta en alldeles nödvändig satsning.
Till samtliga deltagare i denna studie vill jag som projektledare rikta ett varmt tack för väl genomfört arbete.
Göteborg i december 1999
Lars Söderlind
Förord................................................................................................................................................................ 5
Innehållsförteckning............................................................................................................................. 6
Sammanfattning.......................................................................................................................................... 7
1. Industriellt platsbyggande.................................................................................................. 9
2. Väderoberoende produktionsmiljö vid nybyggnad........................................... 18
3. Fördelar och utvecklingsmöjligheter....................................................................... 27
4. Nya produktionsmetoder....................................................................................................... 38
5. Kravställande och planering........................................................................................... 42
Bilaga 1:1 Öresundsbron..................................................................................................................... 52
Bilaga 3:1 Möjligheter – bruttolista........................................................................................ 61
Bilaga 3:2 En studie av ett fyravånings bostadshus....................................................... 68
Bilaga 4:1 Scenariohandledning.................................................................................................... 72
Bilaga 4:2 Industriellt platsbyggda stommar................................................................... 75
Bilaga 4:3 Industriellt murat byggande.................................................................................. 85
Litteraturförteckning........................................................................................................................ 91
Organisation och information...................................................................................................... 92
I den första etappen framkom tydligt fördelarna med att byggarbetsplatsen blir oberoende av vädret. Verksamheten kunde bedrivas mer effektivt, tiderna kunde hållas, arbetsmiljön och trivseln förbättrades samt kvaliteten kunde säkras.
De fördelar som kunde identifieras i den första etappen är dock enbart en begränsad del av samtliga. Om byggprocessen skulle kunna utvecklas, så att den även drog nytta av de nya förutsättningarna, skulle ytterligare fördelar kunna frigöras. Produktionsmiljön i sig skapar vinster, men frågan är om inte de vinster som följer av möjligheten att industrialisera platsbyggandet är ännu större.
Att påbörja en utveckling mot ett industriellt platsbyggande som kan skapa dessa nya fördelar är en utmaning. Traditionen är stark och hindren är många.
Ett sådant hinder är bristande intresse och kravställande. Ett annat hinder är att många uppfattar det som svårt att skapa industriliknande produktionsmiljöer, speciellt vid nybyggnad. Ytterligare ett hinder är att erfarenhet saknas från industriellt platsbyggande. Traditionen är att byggprocessen anpassas efter årstid och väderlek. När nya förutsättningar skapas så är kunskapen begränsad om hur dessa bäst ska utnyttjas.
För att utvecklingen mot ett industriellt platsbyggande ska kunna komma igång måste hindren övervinnas. Att bidra till att hindren övervinns är huvudsyftet med denna studie. Den första etappen fokuserade på ombyggnad. I denna etapp ligger fokus på nybyggnad.
Resultaten från studien visar att hindren kan övervinnas. Intresset och kraven kan ökas, produktionsmiljöer kan skapas även vid nybyggnad och industriella byggprocesser för platsbyggandet kan utvecklas.
Resultaten baserar sig på aktivt grupparbete av allsidigt sammansatt arbetsgrupp, produktutveckling, expertdialog och idéseminarier, processutveckling, erfarenhetsbaserat och fiktivt byggande, analys och kalkyler i efterhand på verkliga projekt, intervjuer, studiebesök, lärande från de som ligger långt fram samt på en fallstudie.
Utan intresse och tidiga krav är förutsättningarna dåliga för industriellt platsbyggande. Valet av produktionsmiljö och valet av att bygga industriellt på byggarbetsplatsen påverkas av många olika faktorer. Dels av sådana som fastställs på nivåer ovanför projekten, dels av sådana som fastställs inom ramen för projektverksamheten.
Stödet från den projektövergripande nivån vad avser produktionsmiljö och industriellt platsbyggande är idag begränsat. Två positiva förändringar noteras dock, dels att Arbetarskyddsstyrelsen i sin senaste utgåva av föreskrifterna för byggnads- och anläggningsarbete har skärpt kraven på att byggnadsarbetarna inte ska utsättas för skadlig väderpåverkan, dels att det i senaste versionen av Hus AMA intagits en rubrik som ger möjlighet att föreskriva väderskyddsanordningar med stöd i AMA.
På projektnivån är det byggherren som har störst möjlighet att besluta om produktionsmiljö och ett industriellt platsbyggande. Att det går att ställa krav på produktionsmiljön och på att byggprocessen skall industrialiseras är det ingen tvekan om. Studien föreslår flera olika sätt på vilka byggherren kan ge uttryck för sin vilja att tillämpa ett industriellt platsbyggande. När en entreprenör blivit utsedd har även denne goda möjligheter att, inom de ramar som byggherren har angivit, själv besluta om sin produktionsmiljö.
Ett viktigt resultat som framkommit i studien är att det mycket väl går att skapa industriliknande produktionsmiljöer vid nybyggnad. Ett bygganpassat intäckningssystem har utvecklats som tillsammans med ett antal applikationsmetoder möjliggör skapandet av industriliknande produktionsmiljöer vid nybyggnad. En analys som gjorts i projektet visar att det nya systemet och de nya metoderna skulle kunnat skapa produktionsmiljöer som liknar de i den fasta industrin vid minst 80% av den nybyggnad som skedde under 90-talet.
Resultaten från fallstudien gav även klara besked. Vindstilla, skyddat från nederbörd, ljust som i en industrihall, 10 grader varmt och ventilation som byter ut luften två gånger per timme. Den produktionsmiljö som användes vid beläggningsarbetena på Öresundsbron kan inte annat än liknas vid produktionsmiljön i den fasta industrin.
Möjligheterna att utveckla byggprocessen då produktionsmiljön blir mer industrilik är många. Idéseminarierna gav totalt ett 100-tal olika uppslag. Utvecklingsmöjligheter finns inom alla delar av byggprocessen från organisation och planering till förvaltning. De områden där flest utvecklingsmöjligheter kunde identifieras var personal, arbetsmiljö och arbetsorganisation tätt följt av området organisation och planering.
En analys av ett fiktivt nybyggnadsobjekt visade att alla de 34 analyserade arbetsmomenten från grundläggning till taklag påverkades positivt av den väderoberoende produktionsmiljön och det industriella platsbyggandet. Bredden på möjligheterna och effekterna visar sig alltså vara stora.
Två konkreta beskrivningar av produktionsmetoder vid industriellt platsbyggande har tagits fram. Den ena, ”Industriellt platsbyggda stommar”, har tagits fram i samarbete med Fabriksbetongföreningen och den andra, ”Industriellt murat byggande”, i samarbete med Mur- och Puts Information. Beskrivningarna visar att det för båda materialslag finns gott om möjligheter med ett industriellt platsbyggande.
Hindren kan övervinnas visar rapporten. Nästa steg bör därför vara praktisk verksamhet och fortsatt utveckling utifrån denna. För att praktisk verksamhet ska komma igång krävs krav. För utan krav så är risken uppenbar att det inte blir någon handling.