SÄTT PUTS PÅ FASADEN

Puts är tillsammans med tegel och natursten våra mest beständiga och beprövade fasadmaterial.
De murverk och den puts vi idag använder har sitt ursprung ett par tusen år tillbaka i tiden. Vi har faktiskt en del fasader i Sverige med originalputsen kvar från 1100-talet. Idag är det svenska putskunnandet ett av Europas bästa, inte minst vad gäller renovering av fasader.

Caroli Skola i Borås är en kalkputsad tegelbyggnad från 1880-talet. Behandlad med fel färg under under 1970-talet och med dessa skador som följd.	Här är Caroli Skola omputsad med kalkbruk och kalkfärg 1989. Bilden tagen 8 år efter renoveringen och putsfasaden kommer att hålla ytterliggare flera decennier.	Vid omputsning av en fasad är det viktigt att använda samma material som hos originalet. Före renoveringen bör därför befintligt underlag analyseras. Vid målning gäller samma regel, kalkfärg på kalkputs o.s.v.

Gamla fasader ska renoveras varsamt. Om man inte använder rätt metod på befintligt underlag, t ex om kalkputsade fasader målas med plastfärg får man problem med bl.a. fuktbalansen i väggen. Kalkputsens hållfasthet försämras därmed drastiskt och stora framtida underhållsinsatser krävs för att rätta till misstagen.

Puts-skador

Hus som varit putsade i både 50 och 100 år, fick under -60, -70 och -80-talen en "uppfräschning" med färger och putser, som inte alls var anpassade till underlaget, och blev inom några år ofta illa skadade. Putsen fick då oförtjänt rykte.

De traditionella putserna, baserade på kalk eller kalk med cementtillsats har man idag lång erfarenhet av. Cementen ger en hårdare puts, vilket ibland kan fordras på vissa underlag. När man använder kalkputser är det viktigt att putsningen sker vid rätt klimatiska förhållanden. Kalkbindningsprocessen är känslig. Kalken ger ingen reaktionsvärme, varför man inte får putsa vid risk för frost, ej heller när det är risk för frost under härdningstiden.

Underlaget viktigt

Den slutliga funktionen hos putsade fasader bestäms i mycket stor utsträckning av samverkan mellan puts och underlag. En och samma puts kan medföra olika effekter om den används på två olika underlag. Därför är det också väldigt viktigt att renovera med samma material som hos originalet.

Vid målning gäller samma regel, kalkfärg på kalkputs o.s.v. För att få god samverkan med underlaget är det också viktigt att de olika putsskikten har en hållfasthet som avtar utåt. Vid renovering av putsade fasader är det därför viktigt att analysera befintligt underlag.

Färg, puts och underlag är beroende av varandra, de ingår sammantaget i ett tekniskt system. Utgångspunkten är alltid underlaget, dess styrka, sugning m.m. avgör vilken sammansättning de följande skikten skall ha.

Kontrollera plåten

Det är av stor vikt att kontrollera tak, alla plåtbeslag, hängrännor och stuprör m.m. så att de är i gott skick. Inget fasadmaterial klarar läckande vatten.

Förr var det vanligt att även putsa träfasader. Då krävs att man fäster upp särskilda reveteringsnät, som ger fäste åt putsen. På träfasader bör enbart kalkputser användas och skall man avfärga dessa är det kalkfärg som gäller. Idag finns även moderna metoder för tilläggsisolering och putsning av träfasader.

Man kan inte nog påpeka hur viktigt det är att alltid börja med att få en sakkunnig analys av befintligt material på fasaden, det är helt avgörande för vilka material och metoder som skall användas vid renoveringen. Putsleverantörerna och större entreprenörer gör denna analys och ger också förslag till åtgärder.

Anlita entreprenör

Att förbereda och genomföra ett korrekt putsningsarbete kräver breda kunskaper, erfarenhet och ansvarskänsla. Anlita därför specialföretag, exempelvis någon av de entreprenörer som är anslutna till SPEF, Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening. Kunniga putsentreprenörer använder oftast putser och färger från någon av våra största putstillverkare.

Med en korrekt lagad eller avfärgad putsfasad kan du normalt se fram emot ett antal bekymmersfria decennier. I utsatta väderlägen kortare tid, i skyddade lägen betydligt längre tidsperiod.


Artikelförfattare är Christer Axelsson, VD och ansvarig för branschorganisationen MPI Mur och Puts Information.

VÄRT ATT VETA OM PUTS

Putsens uppbyggnad
Puts består av ett antal materialskikt, vart och ett med sin funktion och sammansättning, och man använder idag följande benämningar på dessa skikt:

Grundning
Bindemedelsrikt bruk med kalk och cement eller enbart cement som bindemedel. Vid renovering av gamla byggnader, som är kalkputsade, används ett bindemedelsrikt bruk med hydraulisk kalk. Man grundar för att säkerställa vidhäftning och för att utjämna sugningen mot underlaget.

Grovputs
Bruk med kalk och cement eller hydraulisk kalk/luftkalk som bindemedel. Man grovputsar för att ge putsskiktet tillräcklig tjocklek och för att utjämna underlagets ojämnheter. Detta kalls därför utstockning.

Ytputs/färg
Utgörs som regel av ädelputs med olika sammansättning för olika strukturer och kulörer. Färger och tunnputser kan vara tillverkade med oorganiska (mineraliska) eller organiska bindemedel. Till de oorganiska färgerna hör kalk-, kalkcement-, cement-, och silikatfärger. Till de organiska hör alkyd-, latex-, oljefärg etc. Idag finns också silikonhartsfärger.

Utförande
Putsningstillfället avgör kvalitén. Undvik att putsa under vinterhalvåret. Putsentreprenören måste då skapa rätt härdnindbetingelser bakom en tät inklädnad av en fasadställning. För att säkerställa en god putskvalitet skall man se till att underlaget har en viss sugning i putsögonblicket. Något som påverkar slutresultatet kan vara hur snabbt överskottsvattnet i putsen sugs bort, men även en långsam eller obefintlig sugning hos underlaget kan medföra en försämring av putsens kvalitet. Då hårdnar putsen med ett vattenöverskott, och när detta vatten sedan avdunstar bildas ett porsystem, som framför allt sätter ner hållfasthet och frostbeständighet mycket kraftigt.